Hmmm

Liiiite snurrig i förra inlägget kanske, har skammens rodnad lysande över mina kinder:))
Nu till mer informativt blogginlägg.
Jag har tillbringat julen och kommer att tillbringa nyår på sjukhuset i Kristianstad.
Anledningen är från början gallsten som togs bort den 23/12 med en kamera/kniv genom magsäcken, alltså genom munnen-magen och upp i gallan. En undersökning som jag fasat för i hela mitt liv. Gastroskopi skulle jag aldrig göra, därmed basta.
Ja nu gjorde jag den, trodde ju att efter den va gjord kunde jag åka hem. Ha, det sket sig. Fick hemgång men nere i centralhallen slog en enorm smärta till och jag tog mig upp till 63:an igen. Då visar det sig att ingreppet retat upp bukspottskörteln och jag har en nystartad infektion. Sen följer ett antal dagar jag inte vet något om men efter några dagar får jag  insatt en epidural...LYCKA.
Smärtfri men totalt påverkad. Sov i nästan ett dygn (under det dygnet skrev jag förra inlägget) vaknade och upplevde för första gången någon form av hunger.
Nu sitter jag på min säng och skriver, avdelningen har besöksförbud på grund av kräksjukan och det är ett mycket lugnt liv jag lever. Vet om att jag måste stanna här några dagat till, det är också bra för jag orkar inte komma hem till allt det "värlsliga". Har fått klart för mig att jag kunde ha dött men klarade mig och då får små vardagsproblem vänta lite till. Hjärtat fick ett psykbryt och höll på att klappa ihop, men klarade persen och gick ut stärkt som attan på andra sidan. De är inte alls oroliga över hjärtat utan nöjda över hur det svarade mot medicineringen.
Skulle önska att man så här i lugna halvlek fick ett "utvecklingssamtal" om vad som hänt och vad som de tänker ska komma. De var här nere från smärtkliniken och har som tanke att inte sätta ut epiduralen utan bit för bit minska ner dosen. Känns mycker skönt att jag på så sätt slipper ont. Tanken är att gallan, säcken och de gallgångar som går ska bort ut den här kroppen. Men om när eller hur detta kommer att ska vet jag inget i nuläget. Jo en sak, de sa att det kommer att ske här...jag är tydligen deras patient.
Sen återstår en till operation men om den vet jag inget än