Vägningsdag

Jajamensan, idag var det dags....
Och resultatet blev -7hg

Helt ok
(fast det kunde varit betydligt mer;)

Ni tycks inte tro på kaloritabeller alls men vet ni vad? Det gör väl inte jag heller, tänkte ju bara försöka vara lite rolig....hmmm
Det är ju så att det som gäller är minus in plus ut, även om alla gi och lchf-are kanske inte håller med om det. Men de dieterna vågar jag mig inte på, vill ju inte ner i en depression fler gånger ;)

Ha det gött alla

Jämföringstabell ;)

Nu har jag varit ute och gått. En och en halv timme blev det och när jag går in på min kaloriförbrukningstabell har jag bara gjort av med en tredjedels pizza.
En ynka tredjedel av en pizza!!!

Fast kollar man då vad jag hade behövt göra för att bli av med hela pizzan blir ju läget ett annat:

• promenad med snöskor i 2 timmar
• fresbee i 6 timmar
• tyngslyftning 3 timmar
• vandra i terräng 3 timmar
• ridning 4 timmar
• sex 10 timmar (phuu)

Då är det ju rätt ok att blivit av med en tredjedel ;)

Agendan för dagen

Idag har jag tänkt:

• sortera ur garderoben (hemsk röra;)
• laga sjömansbiff i lergrytan
• promenera ca 8000 steg
• se på ytterligare en film (den tredje denna helgen)
• tvätta kläder inför veckan
• ha det gött på alla vis

I går tittade vi på två filmer, Salt och I rymden finns inga känslor. Två helt olika filmer, en med våld så det stänkte om det och en med en romantiserad bild av Aspergers syndrom. Fast båda var sevärda. Vi åt asiatiskt med kycklingspett, jordnötssås och nudlar. Hade också gjort ett försök att göra asiatiska heta gurkor men får ändra på receptet lite...inte tillräckligt heta i vårt tycke nämligen.
Sen festade jag loss med ett glas rött också :) Första på över en månad.

Ha det gött alla

377 kalorier = 1000 m

Äntligen fredag...jag har ju jobbat två dagar nu och är helt slut:) Idag kom jag verkligen iväg till simhallen också. 40 minuter blev det och ca 1 km simning som gör att jag enligt kaloritabellen och min vikt gjort av med 377 små rara kalorier. Det blir drygt två glas vin (hmmm, inte mycket man får för slitet;).

Vy från husbilen nära ön Krk

Simhallen i stan är sliten och nött, man skulle önska att det var här nere i Kroatien jag istället simmade. I det klara varma vattnet tillsammans med ett otal små små fiskar. Varje morgon går vi ner och tar ett morgondopp i det klara sköna vattnet och på väg upp till husbilen köper vi frukt till vår fruktsallad samt gott nybakt bröd. Uj vad jag längtar till sommaren och om jag då skippar vinet så är jag kanske dessutom badbar och folk svimmar inte i rena förskräckelsen
Eller så är det inte värt det ;)

Ha en go fredagskväll

Jahapp

Första dagen klar....
Måste dock erkänna att det inte blev simning imorse. Var svinkallt här och då tar det sin lilla tid med morgonbestyr så som att komma in i bilen och annat nödvändigt.
På jobbet gömde jag mig lite från eleverna och satt på mitt kontor. Min mailbox var överskriden med 345% och det tog minst en timme att sortera och slänga post. Mitt postfack vad däremot befriande tomt, kollegerna hade fixat det:)
Nu är det min älskade soffehörna som gäller...för som jag trodde så är jag helt slut på det.
Ha det gött alla

Sista dagen....

...med denna vyn.

Imorgon är det jobbet som hägrar framför mina ögon. Ingen brasa, ljuslykta eller kisse i sin nya korg:( För visst ser ni Fritz? Det är han som är det mörka i korgen under fönstret.
Fast det är bra att jag ska iväg, man kan verkligen vänja sig vid att vara hemma och tyvärr är det runt tio år till det är dags för pension.
I dag har jag lagat Ćevapčići som vi ska festa på med ugnspotatis och Ajvar.
Imorgon är det arbetslunch med kollega från Österlen. Jag som bara ätit fruktsallad med A-fil varje lunch...hur ska det gå med lagad mat;) Men innan dess ska jag simma före jobb och ta hand om mig lite så jag har lite pansar på när anstormningen av elever kommer att drabba mig:)

Ha det gött alla och tänk på mig imorgon

Boot camp

Sagt och gjort...imorse körde jag till stan med sikte på simhallen. Simmade ca 30 minuter och blev totalt slut på det. Jizzes vilken urusel kondis den här bloggtanten har. Fast det är skönt att vara igång, känner ju vad det tar på orken att simma en halvtimmer i ganska högt tempo, 282 kalorier enligt en tabell jag hittat. Så nu är jag igång och nästa simning blir på torsdag morgon...
Sen har jag varit för lite mer provtagning i Kristianstad och samtal med en narkossköterska där hon förklarade hur operationen kommer att gå till. Förhoppningsvis blir den en dagoperation med titthål. Kommer bland annat bli fastspänd i operationsbordet och lutad så att jag faktiskt kommer att halvstå under op. Detta för att gallblåsan ska "hänga ner".
Sicken tur att man sover genom hela grejen ;)
Imorgon är det min sista sjukdag, både skönt och mindre skönt. Kul att träffa alla men vet att jag också kommer att bli helt slut på det...

Ha det gött alla

Vägningsdag :/

Jaha

I princip plus minus noll.

Eller, jag har ju gått ner men bara 1 hg. Ett litet ynka hekto. Tror i och för sig att det är träning som behövs, alltså mer än en timmes promenad. Får tillbaka till att simma på morgonen och styrketräna tre dagar i veckan.

Jag kör ju ingen metod som lchf eller gi, jag kör det gamla vanliga minus in plus ut. Med andra ord att röra sig mer än vad man glufsar i sig. Plus att jag äter en hel del frukt.
Körde lchf i ca fem sex månader och visst...jag tappade en hel del kilo. Det var bara det att jag också blev mer och mer nedstämd, nästan deprimerad. En otäck känsla och efter att ha plockat in kolhydratena igen försvann deppigheten. Nu finns det ju inga belägg för att nedstämdhet har med lchf att göra men jag är övertygad om att det berodde på kosten. Så leva utan kolhydrater vill jag aldrig mer göra. För mig var det inte värt det.

Så det är bara att jobba på på gymmet...fördelen med det är ju faktiskt att man mår bra av det :)
Ha det gött alla

Full av goda idéer

Nere på vårt älskade Österlen, Sandhammaren närmare bestämt

Om vi hjälps åt så kanske vi kan påskynda våren och sommaren. Det spelar ju ingen roll om det är februari eller juli bara det är 25 grader och sol...eller hur???
Så vi använder tankens och viljans kraft och knuffar bort kylan för att vinka fram värmen.
Bra idé va??

Var ute och gick igår, blev väl en 40 minuter och för första gången kände jag att jag kunnat gått längre:)) Så idag blir det en något längre runda, allt för att orken ska komma tillbaks och kilona hålla sig borta. Tyvärr kommer inte solen lysa upp min promenad men jag får väl använda mig av affirmationer av typen: det är sommar, det är sommar, det är sommar....

Ha det gött alla

Inget för mig

Varken På spåret eller Skavlan är något som jag uppskattar men eftersom maken gör det blir det att jag tittar allt som oftast. Två fredagar i rad har jag sett Skavlan och måste säga att det kryper i mig av olust.
Förra fredagen var Eva Gabrielsson, Stieg "Millenium" Larssons sambo, med och talade om sin sida av bråken runt miljonerna som blivit av bokförsäljningen. Kårarna av olust började här.
I går var Steigs bror Joakim Larsson med och gav sin sida av konflikten där han säger sig fullfölja brorens vilja med både publicering och ekonomin.
Nu rann det av superkårar längs ryggen.
Varför tvättar folk sin smutsiga byk offentligt? Är det tänkt att jag som tittare ska ta någon form av ställning till vem som ska ha pengarna eller vad? Det är ju inget jag behöver ens veta om, ännu mindre ta ställning till eftersom jag som tittare bara får helt subjektiva berättelser..som alltid.

Nej, gör upp detta på annat sätt...människor blir inte bättre av pengar helt klart. En lärdom för oss vanliga dödliga är ju att antingen gifta oss eller göra upp ett inbördes testamente...vi vet ju aldrig där det är dags. Men gör inte upp det i offentlighetens ljus. Snälla!!

Ajamen...

Jag kom iväg till gymmet.
Körde 30 minuter på löpbandet, gåendes på 55 med 2,0 lutning.
Magen, ryggen och sidorna av den obefintliga midjan fick sig en genomgång och gäddhänget fick även det en dust.
Någon simning vart det inte men jag är nöjd med det jag gjorde.
Helgen ska bestå av två lite längre promenader eftersom det tydligen ska bli ok väder.

Så skönt att vara igång igen

Dricker fortfarande inget vin eller annat, väntar till alla prover visar på frisk innan jag njuter av ett glas rött. Men önskar er en go fredag med lite gott både på tallriken och i glaset :))

Jojomensan

Här ser ni en så gott som friskförklarad bloggtant...de ni!!!
Läkaren var dock en katastrof, började med att säga att proverna snackar vi inte om för dom var bra. Vadå inte snacka om? Klart jag vill veta mer om dom så jag frågade hur amylaset var men det visade sig att det vara ganska bra. 0,93 och det ska vara under 0,8, men det är ju ok då det låg på 2,3 när jag blev utskriven för två veckor sen.
Sen ansåg läkaren att det var dags för mig att börja jobba, jag hade ju varit hemma nu sen innan jul... Nej sa jag, jag har varit hemma i två veckor för inte menade han väl att sjukahusettiden räknades som att jag var hemma? Han hade informerat sig uruselt med andra ord. Men men, jag vill ju jobba så nästa torsdag blir min första arbetsdag. Första veckan på 50% men sen är det tänkt att jag ska upp till heltid. Vi får väl se hur jag orkar med det.

Operation bli runt vecka 8, ska till sjukahuset för mer provtagning och samtal med narkossköterskan i nästa vecka och hoppas jag vet mer efter det besöket.
Tänkte visa er tre av de inköpta sakerna från IKEA. Som ni ser finns det inte mycket färg i tanthemmet men med tre nya kuddar i en otroligt skrällig färg steg färgskalan säkert med 30 grader.
Dessutom ser ni att vi har haft en solig dag i skåneland. Inte bara vi folk blir glada över det utan lägg märke till katterna som gärna ligger inne men i solen:))
Imorgon ska jag till gymmet igen, det är säkert minst fyra veckor sen senast. Det blir ingen crosstrainer men promenad på löpbandet och lite magisar blir det iallafall. Kanske ett dopp i bassängen också, vi får se hur många som simmar. Gillar inte att trängas när jag simmar.
Ha det gött alla

Sitter i min vanliga soffehörna och är trött, så in i bombens trött. Tanken är ju att jag ska träna upp mig så orken kommer och gudarna ska veta att det har jag gjort idag.
Jag tog en dunderstart och lade träningen på IKEA i Älmhult...tjooohoo.

Fritz i sin nya korg

Tanken var att vi skulle bland annat köpa en ny korg till Fritz. Han älskar att ligga under värmefläkten och har hittills legat på en handduk. Nu hittade vi inte några djursaker så han fick överta en liten korg som Sten, dottern med sambos katt, inte velat vara i. Men för Fritz var det en riktig femetta, hoppade i den direkt och  snarkar nu så att jag hör det från andra sidan rummet :)
Sen skulle vi köpa en liten bokhylla men eftersom förpackningen var så stor fanns det ingen möjlighet för oss att ta hem den. Vi får fixa det en annan gång. Men lite blommor, ljus, kuddfodral, vitlökspress och annan smått kom med hem.
Förresten, vad tycker ni om min bakgrund? Det är ett foto från vårt älskade Sandhammaren där vi så gott som alltid styr husbilen och har det så gott så gott. Älskar Österlen!!!
I morgon ska jag på återbesök på kirurgen på CSK och då får jag veta "hur jag mår". Har varit och tagit prover och är nu riktigt spänd på hur amylaten är...hoppas hoppas den gått ner ännu mer... Sänkan borde ju också vara nere på om inte normal så någerlunda normal. Jag rapporterar imorgon:))
Ha det gött alla

Big boss

Som ni vet så har jag varit inlagd i två veckor över jul och nyår. Sen hemma har jag också varit "inlagd" på något sätt. Det är ju inte så att vi bor bland andra folk utan våra grannar bor en bra bit ifrån oss.
Och idag så ringde chefen och jizzes vad jag började längta efter jobbet. Är ju van att träffa en himla massa folk varje dag, van att slänga käft med eleverna och vissa av lärarna och van att vara ute på vägarna och besöka elever på deras praktikplatser.
Saknar till och med mitt kontor som ytterst sällan andas ordning och reda. Alltid papper och smålappar överallt, internkuvert och kaffekoppar. Och min fina häxa i fönstret som glor ilskt på mig varje dag.

Min arbetsplats när jag är på skolan

Men jag vet inte alls när jag kommer tillbaka till jobbet. Har varit i kontakt med kirurgen och de har inte tagit tag i återbesökstid eller annat som de lovade. Kommer vara sjukskriven helt fram till mitt återbesök men då tänkte jag komma tillbaka på halvtid fram till op.
Låter som en bra plan va?

Ha det gött alla

Vågen är införskaffad

Jag har ju i tidigare inlägg skrivit om min totala förnekelse vad det gäller vikten. Mitt sätt att mäta har varit med måttband på magen, från 109 till 94 cm.
Men nu är vågen köpt.
Kommer väga mig en gång i veckan och skriva upp resultatet här på bloggen.
Varför undrar ni säkert, men det är helt enkelt för att jag inte ska kunna gå in i förnekelse igen...hoppas det ivarjefall ;))
Minskningen hittills är ju enorm men naturligtvis är det min sjukdom som hjälper till. Blir just nu mätt fort och till lunch äter jag fruktsallad med lite a-fil och två tsk solrosfrö. Undrar just vad jag vägde när jag blev inlagd den 22/12, helt klart mycket mer än 99kg med tanke på att jag inte åt någonting förrän jag fick morfinet i ryggen och dessutom mådde fruktansvärt illa (snällt sagt).
Men det är historia nu....jag är både chockad och jätteglad för att det försvunnit så många kilon. Nu vill jag bara bli av med svullnaden runt magen också:)))

Ha det gott alla

Visst är jag modig?

Idag ska det ske (uppd)

Minsann, nu är det dags. Bloggtanten har blivit vuxen och ska införskaffa sig en VÅG.
Min sjukdom har gjort att jag minskat i vikt (inget ont utan att det har något gott med sig). Men eftersom mitt sätt att hålla koll på vikten har varit att mäta midjan så har jag ingen aning om hur mycket. Midjan har inte minskat något för jag är fortsatt svullen runt magen så det är verkligen dags att börja mäta på annat vis.
Har liksom strutsen inte velat veta vikten men nu på sjukahuset gick jag ju ut en "dimmig" natt och vägde mig. Det visade sig att hag nog var ovanligt snurrig för när de sa på morgonen att de ville ha en vikt på mig sa ju jag vad jag trodde den var men det visade sig vara 20 kg fel:)
Väg dig med andra ord inte när du är fullproppad med morfin.

Men så här är det:

• jag ska väga mig en gång i veckan 
• jag ska sätta upp en kollon här där jag skriver upp vikten....inte plus eller minus

Detta trots att min nuvarnade vikt ligger på 90+++

Säg inte annat än att jag blivit modig.

___________________________________
Modig och modig, mannen kommer hem och meddelar att det inte fanns någon våg...på CityGross??? Allt var tydligen urplockat:((

Häst och längtan

Vi har ju inga hästar hemma denna vintern och det är kanske tur det med tanke på hur det blivit. Men jag saknar dom. Främst saknar jag Afro, vårt sto som är det absolut mysigaste som finns. Hon är en häst som tydligt visar att vi är hennes människor. Hennes huvudintresse är att äta och att bli ompysslad. Innan hon kom till oss var hon visst en riktig värsting, stod på ett naturbruksgymnasium och satte skräck i alla eleverna men rätt hanterad fanns det en lite pärla inne i henne.

Yngsta i pysseltagen med Afro

Jag repar mig mer och mer. Har börjat fixa lite här hemma, fast blir fortsatt helt slut efter ett tag. Skulle så gärna få tid för op nu så att det blir gjort och så att jag kan börja se framåt igen.
Jaja, slut med gnällandet, det är ju fredag vilket innebär att jag slipper sitta själv i två dagar framåt...skönt.
Ha det gött alla

Bakslag och längtan

Igår var det en totalt kryssad dag. Fick så ont i bukspottskörteln men blev nog mest rädd. Rädd för att det ska starta på nytt och för att jag måste åka in igen.
Lite bättre idag och nu längtar jag. Längtar till att vi kan ut med husbilen igen, längtar efter våren som gör att vi kan starta upp pöölen igen. Längtar tills operationen är över och jag kan leva som vanligt. Längtar till att jag sitter på däcket runt pöölen med ett gott glas rött.
Längtar till mitt gamla liv helt enkelt.

Kotten nere i Baska på ön Krk. Vårt egna paradis nere vid adriatiska havet.

Här ser ni pöölen i alla sin prakt. Köpte den ifjol och bara älskar den. Vinet är ju inte helt fel det heller:))

En olycka kommer sällan ensam

En mycket ynklig hund med bandage runt tassen

När jag väl kommit hem från sjukahuset och allt borde vara fröjd och glamman skadade vår hund sig i tassen. Han meddelar att han vill in genom att resa sig mot dörren men denna gången fastnade han med tassen i en metallskena. Iväg med honom till sjukadjurhuset där han blev sövd och klon togs bort.
I dag skulle jag påbörja med min träning, dvs promenader, och eftersom det är snorhalt körde vi upp till stan för att strosa runt och fönstershoppa. Lämnade då hunden i tron att det skulle fungera men icke sa nicke. Han hade naturligtvis bitit av bandaget och blottat såret med den friliggande pulpan. Rent ut sagt...j-vla hund. Blir ju rädd att han orsakat något. Men vi får se hur det blir.
Träningen bestod av MAXI-besök och en runda runt torget i Hässleholm. Smått livsfarligt visade sig eftersom det var takras överallt.
Men efter rundan fikade vi hos den yngsta där vi drack säkert en halv liter kaffe...stooora muggar.
Nu ska jag vila efter min träningsstart...är faktiskt trött:)))
Lev väl alla

Vem släckte lyset

Jag är hemma och det är ju skönt. Alltid bäst hemma, bättre säng, mat, miljö och framförallt inga som kommer för att ta prover på blod och annat hela tiden.
Men jizzes va trött jag är. Finns liksom ingen kraft i kroppen. På läkarintyget står det vila och promenader men hittills har det bara blivit vila.
Det finns ju en liten fördel med hala sjukperioden och det är ca 6 tappade kilon. Nu skulle jag vilja kunna hålla dom borta från mig men om jag inte snart orkar gå kommer dom att smyga på mig igen de lömska sakerna.
Fast det är inget att be för, jag får ta den tid det tag men ni ska veta att rastlösheten börjar sätta sina klor i mig.
Ha de

Ny vy för bloggtanten

Det här har varit min syn i två veckor nu. Tre sängar med tillhörande droppstativ och sprit på kanten.

Nu ser jag detta från min soffhörna där jag numera har min lilla sjukplats. En ljuslykta och vår fina brasa.
Nu tror jag faktiskt att jag kommer att bli frisk:))

Årskrönika del fyra

Oktober gled väl ganska obemärkt förbi. Mycket jobb var det och svårt att få ner stressnivån men i övrigt bara som vanligt.

November blev vi klara med en låååångdragen renovering och rummet där nere blev möblerat och fint. Jag for till Stockholm på styrelsemöte tillsammans med Pälle (mågen) och där Johanna också dök upp. Så mysigt och najs.

December är ju naturligtvis de störrsta intrycket min sjukdom och det faktum att jag blev inlagd den 22:de och inte fick träffa min familj på grund av smittorisk av kräksjukan. Måste säga att det är ett himlens tufft sätt att avsluta ett år. Men en sak var fin, sjukahuset är högt och på nyårsnatten hade jag hela Kristianstads fyrverkeri utanför mitt fönster. Hissade upp sängen och låg och tittade på alla dessa färger och gnistror.

Kanske (uppd)

Kanske kanske blir det hemgång idag,
Både morfinet i ryggen och urinkatetern är borta, vilket känns ok men lite skrämmande. Trodde faktiskt att jag inte skulle ha ont alls men det har jag, En molande smärta som enligt syrrorna kan ta tid att bli av med.
Men den molande smärtan kan jag ju ha hemma. Saknar familjen mycket, har inte träffat dom sen den 22/12.
Tänk på mig idag så rapporterar jag i kväll om hur det gick.
_______________________________

Honey I'm coming home

Årskrönika del tre

Juli kom då äntligen pöölen upp. Tack vare den varma sommaren blev det fort badbart och jezzez som vi njöt. Men det handlade också om fest i Råbocka, trav och naturligtvis turer med Kotten som vår husbil heter.

Augusti innebar ännu mer Sandhammaren men tyvärr också att dottern for till Ö-vik igen. Samt att höstterminen startade upp med att jag helt plötsligt var skyldig kommunen 12 arbetsdagar då jag gick över från semestertjänst till uppehållstjänst...suck

September kom för första gången i vår historia ett naziztiskt parti in i riksdagen. Unga människor läste bloggar som om de vore faktauppgifter och tog ställning för facismen. Men visst, det är lätt att skylla på någon annan att man har tillkortakommanden..."det är deras fel". Som ni förstår tog detta mig ganska hårt och jag är fortfarande upprörd. Vi får väl ändra på vårt sätt att ta emot inte skyffla bort folk som vore de bananer...

Jaha

Måndag och jag är fortsatt kvar på sjukahuset OCH fortsatt isolerad. Nu börjar det kännas helt ok i och för sig, har en fyramannasal helt för mig själv och som ni sagt i kommentarerna, jag har ju min dator.
Tack vara dator har jag nu på morgonen tittat på gårdagen midsomer, ett riktigt bra midsomeravsnitt med mystisk och engelsk anda.
Det absolut värsta med isoleringen är att jag inte kommer åt någon dusch. Det kattatvätt jag får till räcker inte helt och känslan av ren hud och fräschet infinner sig inte direkt. Fast jag ska inte klaga, folk är fantastiska och det går verkligen ingen nöd på mig.

Tyvärr ringde de från jobb angående några adresser och annat inför vårt öppna hus. Naturligtvis kan inte jag hjälpa dom härifrån, det kan ju inte vara så svårt att förstå???

Nej nu längtar jag till detta, skir grönska i vårt underbara Åbarp
Ha det gott och var rädda om varandra

Årskrönika del två

April kom och gick ganska obemärkt. Största händelsen var nog att vi sålde den gamla poolen i plast och införskaffade oss en i trä istället. Nu kom den inte upp under detta kvartalet men den köptes.
Mer och mer byggdes det upp en oro över en av hästarna. Vi hade en lånehäst vars ägare inte hörde av sig till oss en enda gång....Hmmm

Maj kom då med ännu mera oro. Hästen blev sjuk och försämrades snabbt. Grannen och dottern gjorde en hjälteinsats och hästen klarade sig. Ägarinnan gick inte att få tag i men vi lekte detektiv, stalker och agent och till sist fick hon ge mid sig och ta emot sin egen häst...18 dagar efter vad vi överenskommit. Längsta födelsedagen jag haft, bästa var när hon sa till maken att "Lotta, nä hon är i USA".

I Juni åkte vi åter ner till Krk Baska för en välbehövlig semester. Denna gången stnnade vi ca tio dagar där nere för att köra via Italien och Morena återigen. Dolomiterna på sommaren är precis lika vackert som på vintern. Här nedan ser ni min och makens lunch, näringsriktig och bra;)

Min plats på jorden jusr nu

Många tankar far genom huvudet när man som jag inte har ett skapandes dugg att göra. Ni vet allt det som varför och mening. Sen händer det någor, något som går i fel riktning och alla goda tankar är puts borta,
Idag fick den unga läkaren för sig att jag var magsjuk. Har i och för sig ingen bra mage och vägrar äta deras framburna "sirap" som ska göra att magen sköter sig. Jizzzes, fru Arg som var här svalde snällt ner allt hon fick med den följden att hon ju gjorde på sig så det tjongade om det. Nej jag är inte en dröm i magen, men vem är det som får penicilin iv och dessutom tarvar full dos Panodil? Sen ska vi inte tala om morfinet som kommer via min rygg, har troligtvis en viss påverkan den också. Men den lila läkaren tror naturligtvis att jag är magsjuk och isolerar mig och min salsgranne. Får inte ens gå ut i korridoren och de som kommer in till mig ska vara täckta i plast.
Så de tankar som far runt nu inbegriper ämnen som bestämmande över sin kropp, bestämmande över sin tid och hur trååååkigt livet kan vara.
Slutgnällt från sal 3:3 avd 63;)